Som organisationspsykolog stöter jag naturligtvis på en himla massa krångel ute på våra arbetsplatser. En hel del av det bök som är i görningen kan utifrån min bedömning kopplas samman med olika typer av missförstånd. Jag tänkte jag skulle bjuda på några exempel på detta. Det blir tre kortfattade exempel. Mer orkar vi inte med på en fredag. Men håll ut, det är bra grejer.
Delaktighetsparadoxen
Som ni alla kanske märkt har det den senaste tiden varit väldigt mycket fokus på att diskutera fenomenet tillitsbaserad styrning, eller tillitsbaserat ledarskap. En av förkämparna på svensk mark är organisationsforskaren Louise Bringselius, som i artikel efter artikel (se exempelvis DN Debatt 14/2–2023: https://www.dn.se/debatt/tystnadskulturen-kvaver-tilliten-pa-vara-arbetsplatser/) kämpar för att få både beslutsfattare och medarbetare att förstå att det inte är ett släpphänt låt-gå-ledarskap som eftersträvas. I stället förespråkas att vi behöver hitta en balans mellan människors behov av å ena sidan frihet, delaktighet och påverkansmöjligheter och å andra sidan ramar, uppföljning och styrning. Att helt överlämna uppdragsförståelse och rollutformning till var och en är lika tokigt som att marinera verksamheten i detaljstyrning och byråkratiska Kafka-procedurer. Se dock upp i jakten på att nå balans, risken är att man hamnar i den så kallade delaktighetsparadoxen, det vill säga det läge där man från ledningens sida sätter upp meningslösa workshops (med smågruppsdiskussioner, post-it-lappar och vernissagerundor med blädderblocksark på väggarna) med uppmaning till deltagarna att komma med inspel på förbättringsförslag samtidigt som ledningen redan bestämt sig för hur saker och ting ska se ut. Det blir bara ett irriterande spel för gallerierna.
Gör din röst hörd – eller inte
Stå på dig, gör din röst hörd, ta för dig! Detta är vanligt peptalk till folk som gör gällande att de inte riktigt kommer till sin rätt, exempelvis på jobbet. Inget fel i grunden men det jag kan se när jag är ute och observerar kommunikationsklimatet i arbetslivet är att denna linje kan slå över och ställa till det rejält. Och vi behöver inte exemplifiera med de mest ihärdiga rättshaveristerna. Det räcker med att rulla in på ett helt vanligt möte, exempelvis en så kallad arbetsplatsträff (APT). Kommunikationsstilen jag talar om kan kallas ”ta- över-via-associationer- till-egna intressen-strategin” eller ”vänta-på-sin-tur-strategin”. Alla har sannolikt råkat ut för detta men också själv agerat i linje med dessa principer. Det är lätt hänt, vi orkar inte alltid lyssna aktivt på vår omgivning. Ibland kan det till och med vara så att två eller flera personer i ett möte ägnar sig åt detta beteende – samtidigt, vilket lustigt nog kan få till konsekvens att alla känner sig nöjda med samtalet – alla har ju fått sagt sitt. Problemet är dock att ingen har lyssnat, vilket förr eller senare lär ställa till det. Ett väldigt destruktivt exempel på detta kunde man skåda i studiodebaclet efter Sveriges senaste fotbollslandskamp, där förbundskaptenen och en av journalisterna rök ihop i en sällan skådad pajkastning. Se vid intresse hela intervjun här: https://www.youtube.com/watch?v=DF6vgMF-r00
Sill eller sockerkaka
Det eviga hälsotugget fortsätter i alla kanaler – tips på hur man ska få till träning och kosthållning står att finna med jämna mellanrum i varenda ett flöde. Det är inte fel. Tvärtom. Många är ju i dåligt skick – usel kondis och livsfarlig övervikt. Så det är klart att man måste försöka göra något åt situationen – om man vill ändra rådande läge vill säga. Jag har tidigare skrivit ett antal debattartiklar om hur arbetsgivare borde inkludera motion och vettigt kostupplägg i de obligatoriska arbetsuppgifterna, den senaste i Göteborgs-Posten: https://www.gp.se/debatt/slopa-friskv%C3%A5rdsbidraget-s%C3%A4tt-motion-p%C3%A5-schemat-1.60963060. Jag resonerar bland annat kring vikten av att byta ut sockerkakan i personalrummet mot exempelvis sill. Den typen av tilltag är dock svåra att få till i praxis. Det finns nämligen en motståndsrörelse som är minst lika stark som hälsofrämjarna. Vi pratar om alla som anser att det är integritetskränkande att som arbetsgivare lägga sig i hur medarbetare servar sig själva. Dagens Nyheters ledarsida signerat Erik Helmerson: https://www.dn.se/ledare/erik-helmerson-chefen-borde-halla-sig-borta-fran-din-kropp-och-sjal/ svarade ganska omgående upp mot min GP-artikel. Helmersson ställer sig bland annat undrande kring om utvecklingssamtalet i framtiden kommer att bestå av frågor a la ”Har du ätit upp din sill? Varför inte, säger jag. Låt sillen flöda!
